År 2013
Ja, vart fan ska man börja denna historian, historian 2013..? Det har vart ett år från bottenfall till svävningar på moln, svek, kärlek, skratt, gråt, glada stunder, ledsamma stunder. Har aldrig kännt en sådan lycka jag kännt 2013, men aldrig sådan sorg. Visst är det konstigt, kan man inte bara få vara lycklig någon jävla gång. Enkelt förklarat måste man tyvärr känna ledsamhet för att känna skillnaden på lycka och sorg.
Jag skulle kunna dela upp 2013 i så många kategorier, helt sjukt. Men vart börjar man? Vi går väl från start..
2013 började väldigt bra för mig, fjärillar i magen på heltid. Allt kändes så lätt! Helg som vardag bytte aldrig roller, det tog inte ens emot att gå upp 04:30 varje vardagsmorgon. Kärlek är så härligt.
Vi hoppar till slutet av våren. Fjärillarna samt en om tyckt person försvann, men livet kändes nice ändå liksom. Allt flöt på fint. Veckorna sprang iväg. Har nog aldrig uppstattat att vara med mina vänner så som jag gjorde. Så himla fina de är!!
Sommaren kom i en himla fart, hann knappt med allt vad de nu innebar. Vad jag inte visst var att ett samtal på 4 minuter skulle förändra hela livet. Ibland är man bra efterklok...
Min sommar bestod av ren lycka samt massa tvivel... hmm tänker ni.
Sommaren 2013 begick jag mitt livs misstag, trodde aldrig det skulle göra så ont som jag någonsin skulle kunna föreställa mig. Antagligen för att jag medvetet sårade andra som jag bryr mig om... Kommer alltid skämmas för de. Men ingen är perfekt, det är jag ett bra exempel på.
Sommaren 2013 bjöd även på bra saker. Det var summerburst. Många dagar i fina Varberg med gamla och nya vänner. Jag gjorde även min första tävling på Sagrantino, som överraskade oss alla med en placering. Alla tävlingar (3 st) flöt på fint. Fler placeringar och kval ramlade in. Fan vad stolt jag är!
En resa till solen hanns även med.Med en person jag älskade. Finns det något finare, jag tror inte de. Rinner faktiskt en tår från kinden när jag tänker tillbaka hur bra allt var, flera mil hemifrån med sin livs kärlek.
Men från toppen sjönk jag till botten, platt fall. Att jag någonsin skulle orka resa mig upp igen trodde jag var helt omöjligt. Allt jag gjorde blev fel, många tyckte jag var en idiot. Men ne, det är verkligen inte de man vill höra när man redan ligger ner. Ni har förmodligen aldrig känt äkta kärlek, sorry!
Flera slag rätt i magen kom inte långt efter. Jobbet tog slut, träningen gav inte längre resultat. Personer i min omgivning gick bort, mormor. Världens finaste kvinna i världen! Ja, det var inte lätt. Ni hade det säkert värre, men för mig var detta bara en tid med ångest och tårar. Fast med några bra vänner överlevde jag även de, ni är fan det finaste som finns på denna jord! TACK!
Hösten kom, kan nog inte riktigt sätta ord på hösten.. Allt var typ ingenting. Kände inte så mycket, hände inte så mycket heller.
Vintern väckte lite känslor i kroppen för ett tag. Det blev jul och imorgon är det nyår. Ett helt år har alltså gått. Vad har vi lärt oss då?
Oj, en jävla massa. Känner mig nästan färdiglärd, haha skoja! 2013 har nog gett mig en inblick om vart jag har vissa personer, på gott och ont. Vart jag har mig själv. Och det tycker jag är så bra, för denna tråkiga, arga och sura Lovisa som har visats för mycket av vill jag ska tyna bort nästa år. Att jag ska lägga energi på saker som är värda den, inte på något annat.
Jag längtar faktiskt jävligt mycket på 2014. Har satt massa stora förhoppningar på de nya året som jag hoppas den uppfyller! Jag är så redo, hit me!
Hoppas alla ni får ett lika bra 2014 som jag hoppas jag får. Var rädda om er och varandra. Livet är inte för evigt, det är bara något vi lånar för en kort stund. Ge allt, skatta, uppmuntra, älska och va dig själv!