Dehär med att vara så brutalt jävla kär i någon. Att vilja de den personen allt man har och lite till. Vilja vara denna personen nära varenda sekund och aldrig släppa taget. Det är helt underbart!! Men när denna person helt plötsligt befinner sig på andra sidan jordklotet blir allt detdär underbara näst intill fruktansvärt. Och det är precis vad det är, fruktansvärt!! Fyfan vad jag saknar Oscar nu!! Har aldrig vart ifrån honom såpass länge som jag nu vart, och ändå är det bara halva tiden som gått. Alltså, lika länge kvar innan jag får ha honom jämte mig igen. Man liksom bara väntar på att bli äldre ungefär, men det går så jävla sakta. Som om jag bestraffas på något sätt. Saknar honom alltså så sjukt mycket, det gör riktigt ont! Hans doft, leende, skratt, ögon, sätter han tar hand om mig♡
Säger bara, fredagen den 4 juli. Drömmarnas dröm dag, världens bästa dag! Hit me, jag är så jävla redo!!!!
